FREDAGSMYS

 

Ååh, vad det är skönt med fredag! Ikväll satt vi länge och pratade vid middagen och sen blev det mys i TV-soffan. Det är så lätt hänt att kvällarna blir fyllda  med allvärldens träningar och aktiviteter, så de här lugna hemmakvällarna utan tidsramar känns väldigt dyrbara. Känslan (illusionen?) av att ha all tid världen och att det inte är bråttom någonstans är väldigt vilsam för både stora och små. Det avspeglar sig också i samtalen och attityden gentemot varandra på ett positivt sätt. Nu ska jag fortsätta mysa och krypa tillbaka upp i favvofåtöljen framför TV:n.

BE BLESSED!

HIPP HIPP HURRA!

Under veckan har vi firat min Älskade som har blivit ett år klokare och stiligare. Barnen och jag snodde ihop  kladdkaka, toppad med grädde och en drös bär, varav de flesta kom från vår trädgård. Eftersom han är glutenintolerant så använde jag glutenfritt mjöl, men det går ju alldeles utmärkt att byta ut det mot vanligt vetemjöl om man är begåvad med en mage som klarar av gluten.


Glutenfri Kladdkaka
150 C 35 min alt. 200 C 20 min 

2 ägg
3 dl socker
140 g smält smör
1-1,5 dl vetemjöl  
4 msk kakao
1,5 tsk vaniljsocker  

Smörj och mjöla en form. Det går också bra att använda kokosflingor istället för mjöl, på så sätt får du till en annan yta på kakan samt en liten twist i smaken.
Rör först ihop ägg och socker. Rör sedan ner de övriga ingredienserna.
Sen är det bara att grädda.

2 dl vispgrädde vispas. Täck kladdkakan med grädden.

Dekorera kakan:
Leta i trädgården och gömmorna i köket så hittar du säkert något lämpligt att dekorera kakan med. Frukt funkar minst lika bra som bär. Själv använde jag jordgubbar (från plantor som blivit planterade i juni den här sommaren!), svarta vinbär och hallon. Till sist toppade jag med några blad av chokladmyntan som står och tronar ute i min lilla örtagård.

                              BON APPETIT!

SÖMNIG SÖNDAG PÅ STRANDEN

Efter en lång sovmorgon som avslutades med frukost i trädgården under körsbärsträdet, så packade jag ihop badsaker och fikakorg. Sen hoppade vi in i bilen och styrde västerut mot sandstränderna.
Det är alltid gott att komma ut till havet och låta blicken vila i horisonten. Alla (från vår familj i varje fall) går ner i varv vid vattnet, så det är ju ett perfekt utflyktsmål om man vill att barnen ska ha det bra och man själv inte är helt på topp och urenergisk. Det gör ju så gott att sila sand mellan tårna och lyssna till havets vågor och måsarnas skrin, så nu är vi tankade med lite ny kraft och nytt livsmod inför veckan som kommer.

                                                                            BE BLESSED!


 

FASADEN SOM BRAST

Det har hänt en del sen jag skrev mitt första inlägg. I slutet av maj orkade jag inte längre vara den "omtänksamma, ordningssamma, välvårdade, duktiga och heltidsarbetande trebarnsmamman med ett ständigt leende på läpparna". Jag kom till en punkt där det blev klart för mig att jag hade kört över mig själv och  mina egna behov alldeles för lång tid. Sen dess har jag varit sjukskriven. Min hemläxa från doktorn är att jag ska göra något 2-3 gånger/vecka för mig själv, alltså något jag ska göra blott och enbart för att jag själv vill göra det. Problemet är bara det att jag inte riktigt kommer ihåg vad jag brukar vilja göra, däremot kan jag skriva upp en lång rad på borden och måsten som hänger över mig. Så länge man är sjukskriven går det kanske an med att försöka stjäla sig en liten stund ett par, tre gånger per vecka, men jag undrar hur det ska gå till när vardagsstormen rullar in igen, Det är inte lätt att bryta gamla vanor. Jag försöker sätta mig i läsfåtöljen åtminstone en liten stund varje dag för att samla ihop mina vilt flaxande tankar och kanske, kanske lyckas med att nudda vid min själs botten.

Lite tankar angående berättelsen om Marta och Maria,
"Bryr du dig inte om att min syster låter mig ensam ordna med allt? Säg åt henne att hjälpa till." , säger Marta. Jag kan känna hennes irritation i orden. Hon donar och grejar för att ta hand om deras gäst på bästa sätt, ser hur mycket jobb det finns och hon ser hur mycket mer man skulle kunna göra för att få det så bra som möjligt. Arbetet växer och växer i takt med att irritationen växer inom henne. När hon till slut lägger ner foten i golvet är det dessutom inte hennes parti som Jesus tar, utan Marias. Hon som bara har suttit och lyssnat på vad han hade att säga och inte lyft ett finger för att hjälpa Marta med förberedelserna.
Läs om och reflektera över systrarna Marta och Maria i Lukasevangeliet 10:38-42.
                          
                                                                          SOV SÖTT!

TANKAR EN SEN KVÄLL

Regnet smattrar mot plåttaket och sjöstenen blänker vackert i ljuset från gatulyktan. Skatterna är nattade, Mannen pysslar med sitt och jag får en liten stund för mig själv som bara är min. Det är värdefullt för mig. Pauserna i mitt liv känns ofta för korta och för långt borta ifrån varandra när vardagen rullar på med jobb och familjeliv.  Trots att Kristi Himmelsfärdsdag är en ledig dag när hela samhället stannar upp så fylls den ändå  lätt med mängder av diverse sysslor och måsten, men idag blev ett av mina måsten förvandlat till något gott. Jag hade manglat en oändlig mängd av lakan och många, långa linnedukar. När jag stod och strök det sista av eländet hörde jag ett citat på radion: "mitt liv är min tid". Javisst, det är ju självklart, men för mig kändes det lite som att jag blev väckt av väckarklockan. Den tid jag har är faktiskt mitt liv och sen en dag när det ska summeras, så är det min "varje-dags-tid" här på jorden som jag kommer att se tillbaka på. Där kommer kramarna av barnen att finnas, den första sommaren med Mannen, ångesten som har slitit i själen, alla timmar vid spisen, de goda samtalen, lyckan och smärtan. Allt detta är mitt. Det är mitt liv och mycket är gott! Det var en befriande insikt. Och NU ska jag ta en bit choklad och lyssna till lugnet i huset.

                      SOV SÖTT!